Utvecklingen av bilelektronikteknik har varit en kontinuerlig utvecklingsprocess, som gått från enkel till komplex, från enkel-funktion till högintegrerad och från förarassistans till intelligenta system.
Det begynnande skedet och digitaliseringen av grundläggande funktioner (1930-talet-slutet av 1970-talet): Teknik för bilelektronik började växa fram. På 1930-talet blev bilradion den första i-bilunderhållningsenheten, vilket markerade födelsen av prototypen för "i-bilelektronik." I början av 1950-talet dök den första elektroniska enheten upp i en bil-en vakuumrörradio. I mitten av 1960-talet började transistorspänningsregulatorer och tändsystem utrustas i bilar. Integrerade kretsar och mikroprocessorer under 16 bitar användes i stor utsträckning i bilar och realiserade digitaliseringen av grundläggande funktioner som generatorer och spänningsregulatorer, tändsystem och instrumentpaneler, och ersatte vissa mekaniska eller vakuumanordningar.
Den snabba utvecklingen och elektronisk styrning av nyckelsystem (1980-talet-slutet av 1990-talet): Mikroprocessorer användes i stor utsträckning, och kärndrivlinor och chassisystem var de första som uppnådde elektronisk styrning. Representativa tekniker och applikationer inkluderar elektroniska styrenheter för motorer (ECU), styrenheter för automatisk växellåda (ATU), låsningsfria bromssystem (ABS), krockkuddar och elektrisk servostyrning. 1986 utvecklade Bosch bussprotokollet Controller Area Network (CAN), som först applicerades på Mercedes-Benz S-klassen 1991, vilket möjliggjorde{10}}höghastighetsdatadelning mellan ECU:er och markerade uppkomsten av den rudimentära formen av-fordonsnätverk.
Under perioden med integrerad kontroll, nätverk och expansion av säkerhet och komfort (slutet av 1990-talet-början av 2010-talet) blev nätverkstekniken i-fordonsnätverk standardiserad och utbredd, och möjligheten till kollaborativ kontroll mellan systemen förbättrades. CAN-bussen blev huvudströmmen i-fordonsnätverksstandard, medan bussar som LIN, FlexRay och MOST användes i specifika områden. Avancerade förarassistanssystem började dyka upp och utvecklas snabbt, såsom elektroniska stabilitetsprogram, adaptiv farthållare, automatisk nödbromsning och däcktrycksövervakningssystem. Infotainmentsystem utvecklades från radio/CD-spelare till multimediasystem med färgskärmar, integrerad navigering, Bluetooth-anslutning och backkameror.
I början av 2010-talet -det nuvarande stadiet av intelligentisering, anslutning och domän-centraliserad arkitektur, intelligentisering och anslutning blev de centrala drivkrafterna, och den elektroniska och elektriska arkitekturen började utvecklas från distribuerad till domän-centraliserad. Avancerade förarassistanssystem (ADAS) blev allmänt antagna och uppgraderades kontinuerligt, sensorfusionstekniken mognade och nivå 2 partiell autonom körning blev mainstream. Fordon-till-tekniken (V2X) har utvecklats, med{10}}fordonskommunikationsenheter som uppnår 4G/5G mobil internetanslutning, stöder kommunikation mellan fordon, mellan fordon och infrastruktur och mellan fordon och molnet. Den intelligenta cockpitrevolutionen uppstod, med stora pekskärmar, kompletta LCD-instrumentpaneler, röstigenkänningsinteraktion, ansiktsigenkänning och gestkontroll som blev trender. För att ta itu med komplexitetsutmaningarna till följd av ökningen av antalet ECU:er utvecklades fordonselektronik och elektrisk arkitektur mot en domänkontrollerarkitektur integrerad med funktionell domän och vidareutvecklad mot en central datorplattform.
Ethernet med hög-hastighet i-fordon började ersätta CAN-bussen som stamnätverk. Mjukvaru-definierade fordon blev en kärntrend, med tjänste-orienterad arkitektur och--uppgraderingsteknik (OTA) som möjliggör flexibel distribution och fjärriteration av programvarufunktioner. Den snabba utvecklingen av nya energifordon främjade också framsteg inom områden som är mycket beroende av elektronisk teknik, såsom de "tre-elektriska" systemen (batteri, motor och elektronisk styrning). För närvarande har optiska kommunikationslösningar för-fordon, centrala datorenheter och områdeskontroller blivit kärnlösningar i eran av "AI-definierade fordon."
Teknik för fordonselektronik kommer att fortsätta att utvecklas mot högre nivåer av autonom körning, centraliserade elektroniska och elektriska arkitekturer, fordons-molnsamarbete och big data-applikationer, djup V2X-integration, utbredd användning av SOA-programvaruarkitektur, djup penetration av artificiell intelligens och förbättrad informationssäkerhet och funktionell säkerhet.
